Filetype
Växthusen i Botan kommer att byggas om så att den sällsynta kottepalmen får sträcka på sig. Agardhianum är redan renoverat och en ny utställningslokal, lärosal och odlingsträdgård kommer ta form under de närmsta åren. Botaniska trädgårdens föreståndare Bente Eriksen släpper in oss i det prunkande växthuset och den fuktiga värmen slår emot oss. Kottepalmen pressar krumt sina palmblad mot taket och
https://www.lu.se/artikel/nya-tag-i-botan - 2025-11-02
LU Futura, tankesmedjan med syftet att tänka nytt och fritt inför kommande framtidsscenarier, drabbades själv rejält av framtiden. Av de tre planerade arbetsåren åts hälften upp av pandemin och många arrangemang fick ställas in. – Men det vi hann med var framgångsrikt och i höst har vi en spännande agenda, säger LU Futuras föreståndare Lynn Åkesson. Hon hade gärna sett en fortsättning med ett nyt
https://www.lu.se/artikel/lu-futura-slutar-med-flaggan-i-topp - 2025-11-02
Det har inte alltid varit lätt att vara kvinna i Svenska kyrkan. För tre år sedan hittades några av de första prästvigda kvinnornas egna berättelser om hur det var att vilja arbeta inom kyrkan i en tid då kvinnor inte kunde bli präster, och om att sedan vara de första kvinnorna i yrket. Nu har deras berättelser blivit en bok. Teologen Frida Mannerfelt berättar hur hon satt hemma i köket hos den pe
https://www.lu.se/artikel/nar-kvinnorna-fick-tala-i-forsamlingen - 2025-11-02
Alla har varit med om det – ögonblicket när det blir obekvämt i fikarummet efter att någon sagt något olämpligt, eller när någon fått ett utbrott och ingen vill kommentera eller säga emot. En outtalad konflikt har orsakat det vi här i Sverige kallar ”dålig stämning”. Etnologerna Katarzyna Herd och Jakob Löfgren arbetar just nu med en undersökning om hur utrikesfödda på svenska arbetsplatser upplev
https://www.lu.se/artikel/de-har-svart-balte-i-dalig-stamning-pa-jobbet - 2025-11-02
Det har hänt mycket inom koagulationsmedicinen sedan Jan Astermark först började forska på 80-talet. Det senaste är framstegen inom genterapibehandling och de första patienterna med svår blödarsjuka (hemofili) som behandlades i Malmö förra året. – Det är fantastiskt spännande att få verka i ett forskningsfält där det händer så mycket. Den forskning och de behandlingsframgångar som skett under de
https://www.lu.se/artikel/blodarsjuka-lovande-resultat-av-behandling-med-genterapi - 2025-11-02
De flesta vid universitetet byter ut sin dator efter tre, fyra år oavsett om den fungerar eller inte. Men så finns det fakulteter där datorerna används tills de tar slut – i tio år. Datorsvinn har hittills inte varit i fokus när det gäller hållbarhetsarbete vid LU, men nu har masterstudenter i klimatstrategi försökt kartlägga läget. Masterstudenterna Malin Löfgren, Natalie Varady, Ola Olsson och S
https://www.lu.se/artikel/klimatstudenter-efterlyser-gemensam-hallbarhetsstrategi-datorer - 2025-11-02
Om man tittar noga på Niclas Nilssons händer och armar kan man fortfarande se ärren efter de sprutor han tagit genom åren för sin blödarsjuka, även om de bleknat rejält sedan januari 2020. Det var då han tog den sista sprutan. Efter behandlingen med genterapi har han nämligen inte behövt ta en enda injektion. Niclas Nilsson kommer från en blödarfamilj där fyra av sju syskon är blödarsjuka. En av d
https://www.lu.se/artikel/blodarsjuka-jag-hade-hockeyhjalm-tills-jag-var-fyra-ar - 2025-11-02
– Toke är blyg, men utforskar mest av alla och Siggi är avslappnad och vänlig. Men man måste känna dem för att kunna arbeta med dem, säger kognitionsvetaren Stephan Reber. Och han talar inte om sina kollegor utan om alligatorerna som nu är på plats i Ystad djurpark där forskarna har en specialanpassad anläggning för att studera djurens kognition. Värmen och fukten slår emot en när man kliver in i
https://www.lu.se/artikel/alligatorer-en-nyckel-till-dinosauriernas-tankevarld - 2025-11-02
Att publicera forskningsresultat i öppet tillgängliga tidskrifter på webben – open access – är på många sätt en tillgång i forskningsvärlden. Men tyvärr har många oseriösa aktörer dykt upp, som bara vill lura forskare på pengar. Olga (som vill vara anonym) hade publicerat sig över 25 gånger innan hon föll offer för en rovdjurstidskrift. Idag skäms hon för att hon lät sig luras. Men hon är långt if
https://www.lu.se/artikel/se-upp-rovdjuren - 2025-11-02
Cyberattackerna mot universitet har ökat kraftigt de senaste två åren. Främst handlar det om e-post-attacker, så kallat nätfiske eller phishingmail, med syfte att ta sig in i och ta över hela it-miljöer. Attackerna lyckas ofta. Lunds universitet skiljer sig inte från mängden. Antalet cyberattacker mot lärosäten och andra myndigheter, men också mot företag, har skjutit i höjden de senaste åren. P
https://www.lu.se/artikel/cyberattacker-mot-universitet-okar - 2025-11-02
En framgångsrik forskare behöver inte bara producera god forskning, forskningsresultaten måste också bli synliga i den hårda konkurrensen. Ett sätt att ge ökad synlighet och spridning är att publicera i open access (OA)-tidskrifter – något som kan gå fel om man inte ser upp. Genom OA-tidskrifterna blir forskningsresultaten fritt tillgängliga på nätet, men genomgår samma granskningsförfarande som
https://www.lu.se/artikel/kolla-alltid-tidskriften-noga-fore-publicering - 2025-11-02
Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le
https://www.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2025-11-02
Lunds universitets forskare är duktiga på att ansöka om och få externa forskningsanslag. Men många finansiärer kräver att fakulteterna och institutionerna går in och medfinansierar forskningsprojekten, något som börjar bli en stor ekonomisk utmaning för bland annat LTH. – Visst finns det en gräns som vi inte kan gå över, säger Magnus Genrup, prefekt för Institutionen för energivetenskaper. Forskar
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/medfinansiering-stor-utmaning-kan-hota-innovativ-forskning - 2025-11-02
TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Julljusen har brunnit ut och våren börjar komma. Men även om vintermörkrets ljus har slocknat så pågår alltjämt forskningen om hur stearinljusens sot påverkar hälsan – forskning som väcker starka känslor och ibland också misstro. – När stearinljus brinner med en fladdrande låga bildas sotpartiklar som är farliga att andas in. Ljusmassans och vekens kemiska sammans
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/mysmordare-vacker-misstro - 2025-11-02
TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Fejkade sociala mediekonton, smutskastning och svavelosande mejl till kollegor. När naturgeografen Anders Ahlström publicerade en artikel om avverkningen av Sveriges gamla, naturliga skogar kunde han inte föreställa sig vilka reaktioner studien skulle väcka. På Anders Ahlströms kontor på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap trängs vildmarksrygg
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/skogsforskare-utsattes-smutskastning - 2025-11-02
Fabian Beijer, universitetslektor i engelska, är kluven till att grundutbildning i olika ämnen sker på engelska. Å ena sidan kan det mycket väl vara så att fler hade lärt sig snabbare och mer om undervisningen varit på svenska, å andra sidan måste hänsyn tas till internationaliseringen, och att då försvåra eller helt utestänga studenter från olika grundutbildningar bara för att deras kunskaper i s
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/plus-och-minus-med-engelska - 2025-11-02
TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Kommer ni ihåg ”snygghetsstudien”? Den fick mycket uppmärksamhet under hösten 2022, anmäldes för brister i forskningsmetoden, men konstaterades senare inte ha avvikit från god forskningssed. Nationalekonomen Adrian Mehic hade inte ens disputerat ännu, men hade fått en artikel från den kommande avhandlingen publicerad i en vetenskaplig tidskrift. – Jag kunde tänka
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/snygghetsstudien-en-perfekt-storm - 2025-11-02
Kursmålen och studenternas behov är de två viktigaste faktorerna när en lärare bedömer om undervisningen ska vara på svenska eller engelska. Det anser Mona Holmqvist, professor vid Institutionen för utbildningsvetenskap. – Om en kurs förbereder för internationell verksamhet så kan det vara nödvändigt att undervisa på engelska, men om en kurs mer riktas mot den svenska arbetsmarknaden så kan sven
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/kontexten-avgor-undervisningssprak - 2025-11-02
TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Att operera in teknik i kroppen är både skrämmande och kuriöst samtidigt, menar Moa Petersén som har forskat om biohacking och om svenskar som väljer att implantera mikrochip i sina händer. När hon skrev om forskningen i en artikel i The Conversation lät reaktionerna inte vänta på sig. Artikeln blev viral och media hörde av sig från hela världen. De ville höra mer
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/varldens-medier-nyfikna-pa-inopererad-teknik - 2025-11-02
”Engelska är som en hinna mot verkligheten”. Citatet kommer från en lärare vid ett svenskt lärosäte och beskriver lärarens upplevelse av att undervisa svenska studenter på engelska. – I dag saknas ofta pedagogiska anledningar till varför en viss kurs på grundnivån ges på engelska, säger Peter Svensson, universitetslektor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan. Peter Svensson har tillsammans med O
https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/varfor-undervisa-pa-engelska-pa-grundniva - 2025-11-02
